Ulf Evrén, som är instruktör/VIS, till Teater Bara beskriver föreställningen; Vi som är hundra

"Det unika med föreställningen är det humoristiskt allmängiltiga tilltalet. Även om huvudpersonen gestaltas av tre kvinnor i sina tre åldrar; ung, medelålders och gammal, handlar pjäsen i lika hög grad om män. Man skulle till och med kunna säga att den handlar om oss människor och vår fåfänga (och ibland desperata) strävan att vara någonting mer än en plötslig gnista i ett oändligt universum. Pjäsen tar fasta på… och omfamnar med stor värme, vår önskan att vara någon, att vara viktig för någon… för samhället… för mänskligheten. 

Att kunna titta tillbaka på sitt liv, vara nöjd, och att kunna dö med värdighet. För mig handlar pjäsen om att med värme och humor kunna erkänna och acceptera vår stolthet och vår barnsliga kamp att vara älskad, som ofta hindrar oss från att se oss själva som vi är. Men med kärlek går det… att acceptera sig själv. Det handlar om att våga älska sig själv som man är… med alla ens stora och små futtigheter. Det handlar om att älska sig själv… innan det är försent… innan man dör..."